”Jag har svårt att se hur det hela ska gå ihop”, säger Lars Calmfors till TT.

Kalkylen svajar, enligt Calmfors, när regeringen budgeterar för ökade statsbidragen på 20 miljarder kronor till kommunerna – utan att höja skatterna; plus ytterligare så kallade riktade bidrag till vad som beskrivs som ”specifika ändamål”.

Pengarna behövs bland annat till hundratals nya äldreboenden, skolor och vårdcentraler; dessutom måste kommunerna anställa runt 215.000 extra personer fram till 2030, skriver TT och Dina pengar i Expressen och förklarar att skattekvoten i förhållande till BNP sänkts samtidigt som kostnaderna för offentlig verksamhet skenat.

Enligt Lars Calmfors skulle skattekvoten behöva höjas med omkring 40-50 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent.

ANNONS
ANNONS

”Jag tror att det är oundvikligt, i alla fall om man vill bibehålla kvalitén på olika välfärdstjänster och samtidigt spendera mer på försvaret – behoven är så pass stora”, säger ekonomiprofessorn i artikeln där det framgår att var tredje kommunchef i dag tror att skattesatsen behöver ses över, enligt en enkät av Sveriges kommuner och landsting, SKL.

Finansminister Magdalena Andersson (S) avfärdar att skatterna behöver höjas på det sätt som kommuncheferna och Lars Calmfors hävdar. Däremot, säger hon, har hon ”gärna en diskussion om skattesystemets utformning i sin helhet”.

Även den borgerliga oppositionen motsätter sig skattehöjningar, samtidigt vill Moderaterna höja statsbidragen generellt med 10 miljarder kronor 2020, bland annat genom att minska kostnaderna i andra delar av offentliga sektorn som exempelvis minskade socialbidrag.