Tidigare finansmarknadsministern Peter Norman siar i kristallkulan i spåren av coronakrisen i Dagens PS podd Finansräven.

Peter Norman, en gång skolad på Riksbanken och med en lång historia även på den privata kapitalmarknaden, däribland som ränte- och valutahandlare under Sveriges bankkris i början av 1990-talet, intervjuas av Dagens PS publisher Mats Hedberg i vår populära podd Finansräven.

Peter Norman var moderat finansmarknadsminister under regeringen Reinfeldt 2010-2014. Han hade alltså samma statsrådstitel som Per Bolund (MP) har i dag i Stefan Löfven-regeringen där Socialdemokraterna och Miljöpartiet nu är avhängigt stöd av C och L för att överhuvud taget kunna regera landet.

Röstade nej till euron

Peter Norman har haft en rad tunga positioner när det gäller penning- och räntepolitik. Och han berättar lite förvånande bland annat att han redan från början var skeptisk till eurosamarbetet i EU.

Han var emot euron i omröstningen i EMU-valet den 14 september 2003. Då på grund av en ickefungerande lönebildning som i och för sig är bättre i dag. Men samtidigt är han fortfarande tveksam till att det skulle fungera med en gemensam EU-valuta.

”Det finns inte riktigt den solidariteten mellan invånarna i Europa som gör att det går att hitta former för en stor, riktig union som man till exempel har i USA”, säger Peter Norman i Finanräven-podden och berättar att han i hög grad har influerats och håller med den kände nationalekonomen och politikern Nils Lundgren, som med sitt parti Junilistan gick i fronten för nej till euron och EMU-motståndet.

Norman konstaterar att coronakrisen i dag vittnar om hur svårt EU-länderna har att ställa upp för varandra. Apropå kris minns han finanskrisen som drabbade Sverige 1992. Han handlade med obligationer till utlandet då och kommer ihåg hur svårt det var när Riksbanken den hösten chockhöjda räntan till 500 procent.

”Det var en mycket besvärlig miljö att sälja obligationer över huvud taget”.

Ingen fast växelkurs i sikte

När den svenska växelkursen sedan gick från fast till flytande växelkurs, vilket den fortfarande är, gjorde spelreglerna med en krona som flöt fritt det enklare att sälja obligationer utomlands, enligt Norman.

”Då gick det lite lättare att sälja svenska papper”, konstaterar Peter Norman som inte tror på någon comeback för den fasta växelkursen ”inom överskådlig tid”.

Han anser att den flytande växelkursen ”tjänat oss väl”.

När det gäller euron tror Norman att den kommer att överleva med tanke på alla pengar och prestige som investerats i valutan. I synnerhet från stora länder som Frankrike och Tyskland, säger han.

Återstarten ekonomiskt runt om i världen, med Europa i fokus, spår han blir tuff särskilt för sydeuropeiska länder som redan innan pandemiutbrottet hade det kärvt. Han befarar att nya räntekriser och ekonomisk-politiska problem står för dörren medan mer ekonomiskt starka länder som Sverige och Tyskland klarar återgången bättre.

Sammanhållningen i EU haltar

En lösning på detta skulle kunna vara att EU-länderna ger klartecken åt att emittera euroobligationer. Men återigen gör obalanserna i ländernas statsfinanser att länder med mer ekonomiska muskler inte vill backa upp mer svaga ekonomier med all vad det innebär med ökad nationell skuldbörda.

”Det visar att sammanhållningen mellan invånare och länder i Europa är betydligt mindre än vad den är i USA förstås, men också mindre än vad euroförespråkare vill tro”, säger Peter Norman och betonar att det hade varit otänkbart att inte agera i USA för delstaternas överlevnad genom att handla med statspapper.

ANNONS
ANNONS

När det gäller de finansiella marknaderna tror Peter Norman på stora börssvängningar framöver. Om det däremot släpps en nyhet med substans om ett reellt coronavaccin får börsen rejäl fart, som han räknar med håller i sig.

”Det är svårt att se någon större stabilitet till dess att vi får ett vaccin så att vi kan vaccinera stora delar av hela världens befolkning”.

Realekonomiskt tror Peter Norman att ”vi får nog leva med dramatiska BNP-fall i år”.

Eventuellt är det att vänta även nästa år, säger han.

”Sakta men säkert får vi sedan försöka ta i kapp det här.”

AP-fondkollegan får inget medhåll

Överlag berömmer den tidigare finansmarknadsministern, som  även har ett förflutet som vd för Sjunde AP-fonden, staternas agerande med gott om stimulansåtgärder i coronakrisen.

”Jag tycker det är bra att man öppnat plånboken och använder pengarna. Det är precis för sådana här tillfällen vi ska ha en robust stat som kan använda sina tillgångar. I princip tycker jag att man gjort helt rätt med den lilla information som både jag och beslutsfattarna har.”

Han håller inte med Kerstin Hessius, vd för Tredje AP-fonden och tidigare vice riksbankschef, som gått ut hårt med att det måste finnas en bortre parantes för när ekonomier kan öppna upp igen.

”Den diskussionen tror jag är aktuell vid ett senare skede när man vet mer om smittspridning och vad man kan förvänta sig om nya fall”.

”Det är svårt att i dagsläget och sätta ett datum när man ska öppna upp igen.”

Peter Norman ger även sin syn på centralbankernas agerande kontra finansmarknaderna och vad nollräntan kan innebära för risker, eller möjligheter, för företag och hushåll.

Han berättar också om hur han analyserar finansdata, vilka verktyg han har, och mycket annat.

Vad det gäller aktiemarknaden, som han själv är mätt på efter alla år i finansbranschen, har det visat sig vara ”ett lyckokast”, som han uttrycker det, för den som har lång horisont, typ tio år, med sitt börssparande, säger han.

Däremot är det mindre lyckligt för den som sparar i aktier och kanske behöver pengarna snabbt om det är i en situation när börsen och pengarna rasat i värde.

”Då sitter man på pottan”, säger Peter Norman i Dagens PS Finansräven.

Missa inte det här avsnittet: Tidigare ministerns analys – det här kommer att hända [Finansräven-podden på Dagens PS] »