Restprodukten klimatsmart ersättare till krossat berg

I dag används slaggrus som täckmaterial på avfallsanläggningarna, nu visar en livscykelanalys, från IVL Svenska Miljöinstitutet på uppdrag av Avfall Sverige, att produkten kan bli en klimatsmart ersättare till krossat berg eller naturgrus som konstruktionsmaterial.

“Slaggrusets geotekniska egenskaper lämpar sig väl som till exempel förstärkning i vägar, parkeringar och andra asfalterade ytor”, säger Anna Fråne, avfallsexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Beprövad metod

I flera europeiska länder är detta redan en beprövad metod. Bland annat i Danmark, Nederländerna och Tyskland används slaggrus i flertalet infrastrukturprojekt. Här i Sverige är det mest krossat berg som används som ballast vid byggande av väg- och järnväg, samt vid tillverkning av asfalt. Nu förordar IVL efter att ha beräknat klimatnyttan av att använda slaggrus i stället för de konventionella produkterna.

“Det är helt klart klimatmässigt fördelaktigt att använda slaggrus som konstruktionsmaterial jämfört med att deponera det, men klimatnyttan minskar förstås om slaggruset måste transporteras långt”, säger Fråne.

Enligt studien är klimatnyttan sju koldioxidekvivalenter* per ton slagg, vilket motsvarar 7 000 ton koldioxidekvivalenter per år sett till all slagg som kommer från avfallsförbränning i Sverige. Det ska jämföras med att i varje svensk i snitt ger upphov till nio ton koldioxidekvivalenter per år från konsumtion av varor och tjänster.

“Innan slaggruset används som konstruktionsmaterial sorteras metaller ut, vilket i sig ger en miljövinst eftersom vi slipper bryta nya metaller som ger upphov till stora mängder osynligt avfall. Att använda slaggrus som klassas som icke-farligt avfall har stor potential att på spara på naturresurser och transporter”, Johan Fagerqvist, rådgivare på Avfall Sverige.

Rapporten har inte med andra miljöaspekter som lakning av metaller och salter, det har gjorts i tidigare studier, skriver IVL.

*Koldioxidekvivalent

“Koldioxidekvivalenter eller CO2e är ett mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning. När man uttrycker utsläppen av en viss växthusgas i koldioxidekvivalenter anger man hur mycket koldioxid som skulle behöva släppas ut för att ge samma verkan på klimatet”, skriver Wikipedia.

Läs mer: Fler hållbarhetsnyheter på