"Skitlista" över finansiella produkter varnar småsparare

Småspararguiden listar regelbundet finansiella produkter som man varnar privatpersoner och företag att investera i, och som bloggen kallar för “skitprodukter”. I de flesta fall rör det sig om olika fonder, men också om dyra lån och andra produkter. Det här är Småspararguidens värsta exempel.

1. Söderberg & Partners Proaktivfonder

Problemet med Proaktiv-fonderna är att Söderberg & Partners bygger sin affärsmodell på att först erbjuda det man själv kallar för “fristående rådgivning” gratis. Kunderna får sedan rådet att placera pengar i bolagets egna dyra fonder. Det har fortsatt även efter att regelverket stramades åt och företaget fick ändra på en del av sina rutiner.

Flera etablerade medier har rapporterat om kritik mot de här produkterna. Svenska Dagbladet har till exempel intervjuat en expert som sagt att “transparensen är urdålig, avgifterna är höga och avkastningen är svag”.

Sedan förra året har kunder plockat ut sammantaget 15 miljarder ur fonden, men samtidigt har fonden återigen in 12 miljarder från konsumenter som betalar sammantaget 2,6 procent i kapitalavgifter och fondavgifter.

2. Nordeas Strategafonder

De flesta storbanker har bankmän eller rådgivare som säljer in vissa fonder lite extra. Oftast hittar kunden inte själv fram till dessa alternativ utan “hjälp” från någon säljare på banken. Just Strategafonderna utpekas av Småspararguiden som särskilt bedrägliga och de placeras på andra plats på skitlistan. Avgiften är relativt hög, 0,7-0,61 procent. Samtidigt underpresterar fonden i relation till en vanlig indexfond.

Vid en jämförelse med MSCI All Country World Index har Nordeas aktiefond Aktieallokering underpresterat konsekvent. Sedan start har den gått upp 316 procent och världsindex har gått upp 383 procent. De flesta av Strategafonderna fonderna är blandfonder och svåra att jämföra på samma sätt, men har vid flera tillfällen mött kritik för att mest vara bankens kassako. Ändå förvaltar fonderna 153 miljarder idag mot 62 miljarder vid starten 2003.

3. Nischbankernas konsumtionslån

Sluta lyssna på banker som vill att du ska “samla dina lån”. Så kan man sammanfatta Småspararguidens råd. Anledningen är inte “samlandet” i sig, utan hur det ofta används för att marknadsföra nya låm till konsumenterna. Det är bara ett av flera exempel på hur olika typer av kreditinstitut trycker på för att konsumenterna ska konsumera på krita.

Andra sätt är att använda influencers. Exempelvis får konsumenter som köper mascara genom Bianca Ingrossos sminkbolag mycket snart erbjudanden om konsumentlån. Även Ellos marknadsför i smyg lån från Resurs bank i samband med sina postorderaffärer.

Även Finansinspektionen har de sex senaste åren lyft fram konsumentkrediter som ett stort problem i sina konsumentskyddsrapporter.

4. Strukturerade produkter från Strukturinvest

En strukturerad produkt är en finansiell blandning av aktier och andra tillgångar som ofta är uppbyggd kring en väldigt komplicerad struktur. Den är ofta uppbyggd kring en formel som gör det väldigt svårt med transparens för kunden. Dessutom medför strukturerade produkter nästan alltid höga avgifter, varnar Småspararguiden. Två bolag som kritiserats för att sälja in den här sortens upplägg är Nord Fondkommission och Exceed. De har fått tillstånden indragna av Finansinspektionen. Men Strukturinvest, som brukar låta rådgivare sälja in den egna strukturerade produkten genom dotterbolaget Svensk Värdepappersservice, är fortfarande aktiva. De hamnar därmed på Småsparguidens skitlista.

5. Max Mathiessens Navigera-fonder

I princip är det samma problem med Mathiessens fonder som med Söderberg & Partners produkter, skriver Småsprarguiden. “De har också, precis som Söderberg & Partners, alltid platsat på vår skitlista, men eftersom de inte är riktigt lika duktiga på att sälja hamnar de lite längre ned på listan. Max Matthiessen förvaltade “bara” 43 miljarder kronor vid årsskiftet som gav 630 miljoner kronor i avgifter.”

Max Mathiessen har nu också köpt upp fonderna i bolaget Naventi och har därmed 68 miljarder i förvaltning. Naventi har dragit på sig kritik från Premiepensionsmyndigheten för “synnerlgien höga avgifter”.

Läs också:

Fondflugan rejäl flopp – men bankerna är vinnare