Miljarder i utebliven avkastning brinner inne varje år för att vi investerare låter känslorna styra handeln. “Investerarens största fiende är deras eget beteende”, varnar en sparpsykolog i en färsk intervju.
Så saboterar du avkastningen – sparpsykolog avslöjar de största misstagen

Mest läst i kategorin
När marknaden gungar är det inte räntan, inflationen eller Fed som ställer till det mest för privatspararen, det är spararen själv. Det menar Niklas Laninge, som har ägnat över tio år åt att studera hur psykologi och beteendevetenskap påverkar våra ekonomiska beslut.
I en intervju med Dagens PS ger han en snabbkurs i varför vi ofta köper dyrt, säljer billigt och sedan skyller på “marknaden”.
“Ingen kan tajma marknaden – ändå försöker alla”
Laninge lutar sig mot färska siffror från den amerikansk analysfirman som år efter år pekar ut den mänskliga faktorn som den största avkastningstjuven. “Folk går miste om väldigt mycket avkastning på grund av att de försöker tajma marknaden eller inte har is i magen”, säger han i intervjun.
Läs mer:
Sparpsykologen råd inför börsoron. Dagens PS
Psykologi slår fundamenta på börsen. Realtid
Det klassiska misstaget är att låta stress och oro omvandlas till en köp- eller säljorder. Resultatet känner de flesta svenska sparare igen: man säljer sitt innehav när börsen redan fallit brant och vågar kliva in igen först när kurserna har hämtat sig, precis tvärtom mot devisen “köp billigt, sälj dyrt”.
Flockbeteendet: “Populäraste aktien är sällan bästa affären”
Ett annat psykologiskt snedsteg är flockmentaliteten. Många sneglar på nätmäklarens topplistor och antar att de “mest köpta” fonderna och aktierna också är de mest lönsamma.
Bara för att hundratusen personer har köpt en viss fond betyder det inte att det är ett bra val, betonar Laninge. Den sociala bekräftelsen lugnar hjärnan, men kan bli dyr i längden.
Så vänder du psykologin till din fördel
Trots att fällorna är många är motmedlet inte avancerat:
- Skär bort bruset.
Undvik informationskällor som triggar kortsiktiga beslut. “När det är så mycket nyheter om att det stormar kan det trigga nåt kortsiktigt”, konstaterar Laninge. - Inför rutiner.
Opti påminner sina kunder med “små triggers” när börsen rasar för att hindra paniksälj. Samma princip kan privatpersoner kopiera med exempelvis veckovis portföljcheck i stället för daglig. - Acceptera ovissheten.
Ingen, varken proffs eller amatör, kan tajma marknaden. Att inse det minskar stressen och gör det lättare att låta portföljen jobba i fred.
Sluta stirra dig blind på siffror
Den sista blindfällan Laninge varnar för är “kvantifieringsfixering”. Människan älskar siffror för att de är lätta att jämföra. P/E‑tal, direktavkastning, kurslistor och så vidare.
Men när vi bara tittar på det som går att mäta missar vi ofta bolagens kvalitativa fördelar som exempelvis ledningens kompetens, varumärkets styrka eller vallgravseffekter.
“Ni berättar ju hela storyn”, säger han generöst om ekonomijournalisternas uppgift.
Relevansen för svenska investerare
För sparare i Sverige där nästan 2,9 miljoner personer äger aktier direkt och ytterligare miljoner fondsparar via ISK eller PPM är Laninges budskap högaktuellt.
Börsåret 2025 har hittills bjudit på:
- Snabb räntefadäs: Riksbanken skiftade tonläge på rekordtid efter oväntat svag inflation i maj.
- Geopolitisk oro: Nya tullhot och ett osäkert amerikanskt valår pressar riskaptiten.
- Teknikkrockar: Hårda nedgångar i vissa AI‑aktier lockar småsparare att jaga “rea”.
I den miljön är det frestande att snabbsälja när OMX30 dyker eller kasta sig över det senaste AI‑bolaget som trendar på X. Men just det är, enligt Laninge, det psykologiska självmålet som kostar mest.
Om det är något budskap svenska investerare bör ta med sig från sparpsykologen är det att självkontroll slår marknadstiming.
Läs mer:
Särskilt många äldra känner en oro på börsen. Dagens PS

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.

Chefredaktör och ansvarig utgivare för Dagens PS och Realtid. Bevakar främst politik, världshändelser och makro. Har drivit Dagens PS sedan 2018.