ANNONS

Krönika: Blir de krisens egentliga förlorare?

Kort efter Donald Trumps besök i Riyadh (bilden) den 21 juni i år pekades Qatar ut som skyldigt till stöd för grupper som IS och al-Qaida. Saudiarabien har initierat blockaden mot Qatar och kan enligt PS krönikör i slutändan bli dess förlorare. (Foto AP/TT)

Motiven till blockaden är officiellt Qatars kontakter med Iran och dess stöd till terrororganisationer. Men mycket tyder på att Qatar görs till syndabock samtidigt som blockadens initiativtagare Saudiarabien i slutändan kan bli dess riktiga förlorare.

ANNONS
ANNONS

Blockaden har redan fått konsekvenser. Såväl olje- som gasmarknaden påverkas och nyligen gick Qatar Airways ut med att man riskerar att drabbas svårt om blockaden håller i sig. Och för ett land som till och med importerar de mest nödvändiga livsmedel kan en långvarig isolering givetvis få svåra konsekvenser, något även Amnesty nyligen lyft fram.
Qatar har länge utrikespolitiskt varit en trogen allierad till USA, och då man är ett litet land har man sett möjligheten av att öka sitt inflytande genom att ta på sig rollen som Mellanösterns medlare. Både västmakter och talibaner har genom åren bjudits in, och man har försökt göra Doha synonymt med fredsförhandling och medlande.

Saudiarabien å sin sida är den naturliga hegemonen i området, den rika stormakten som av USA betraktas som livsviktig för dess inflytande i Mellanöstern. Samtidigt har blockaden nu visat Washingtons ambivalens i utrikespolitiken.
Kort efter Donald Trumps besök i Saudiarabien, där han krävde hårda tag mot terrorismen, pekades Qatar ut som skyldigt till stöd för grupper som IS och al-Qaida. Detta berör även tv-kanalen Al Jazeera, som nu anklagas för att ge utrymme åt islamistiska röster. Den Qatar-ägda kanalen har en unik ställning som nyhetsförmedlare i Mellanöstern och ett av kraven för att lätta på blockaden är att kanalen stängs ner.
Dessutom kräver koalitionen att Qatar häver sina förbindelser med Iran.

Det är ungefär lika ironiskt som om Sverige skulle anklaga Danmark för att ha förbindelser med Norge.

Att kritik riktas mot Qatar är inte märkligt då band finns till grupper som Hamas, Hizbollah och Muslimska Brödraskapet.
Dessutom stödjer man oppositionen mot Bashar al-Assad i Syrien, där flera grupper är att betrakta som starkt islamistiska.
Men det stödet har man i allra högsta grad även gemensamt med Saudiarabien. Och vad gäller relationerna med Iran så är det landets viktigaste handelspartner bland Gulfstaterna Förenade Arabemiraten, som alltså är med i blockaden mot Qatar.
Det är ungefär lika ironiskt som om Sverige skulle anklaga Danmark för att ha förbindelser med Norge.

Blockaden har dock visat sig få konsekvenser som inte Saudiarabien på förhand räknat med. För det första har USA:s stöd tagits som givet, vilket varit en felkalkylering. Donald Trump twittrade till en början glatt om blockaden och gav den sitt stöd. Samtidigt framhävde utrikesminister Rex Tillerson Qatar som en fortsatt pålitlig allierad och försvarsminister James Mattis slöt sedan en vapenaffär med landet värt 12 miljarder dollar.
Det är inte första gången Trump och hans politiker går emot varandra i utrikespolitiska frågor, och ett alltmer oförutsägbart USA bäddar inte direkt för en stabil utveckling i regionen.

Att Turkiet ens stämmer in i samma klagokör ses som ett nederlag i Riyadh.

Dessutom har Turkiet tagit stark ställning mot blockaden. Man delar Qatars stöd till Muslimska Brödraskapet i Egypten och Recep Tayyip Erdoğan har länge tytt sig till Qatars styrande elit.
Han kritiserade blockadens villkor för att vara brott mot internationell rätt. I kritiken har Turkiet och Iran förenats, någonting Saudiarabien givetvis inte ser som önskvärt. Tvärtom bör allt Saudiarabien gör ses i ljuset av dess motstånd till Iran. Att Turkiet ens stämmer in i samma klagokör ses som ett nederlag i Riyadh.

Om blockadens syfte varit att pressa Qatar att rätta sig in i ledet och stärka enigheten inom den sunni-arabiska allians Saudiarabien leder mot Iran, ser den just nu ut att få motsatt effekt.
Tvärtom riskerar den att fördjupa klyftorna i regionen, där Iran och Turkiets gemensamma ställningstagande visar på hur komplexa relationerna är i området.

Drastiska åtgärder som blockaden mot Qatar och USA:s rådvillighet i utrikespolitiken riskerar på sikt att ytterligare destabilisera läget i Mellanöstern.

LÄS FLER KRÖNIKOR AV TEXTFÖRFATTAREN:

KRÖNIKA: Blir det här Europas verkliga ödesval? [DagensPS.se] >

LÄS ÄVEN: Bör IS-återvändare tas som krigsfångar? [DagensPS.se] >

I denna artikel

ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS