ANNONS

”I bet you didn´t see this coming”

Hand upp ni som kommer ihåg den här artisten, skriver Dagens PS musikkrönikör Martin Gerge Nilsson.

Minns du Irma Schultz-Keller? undrar Dagens PS musikkrönikör Martin Gerge Nilsson. (Foto: TT)
Minns du Irma Schultz-Keller? undrar Dagens PS musikkrönikör Martin Gerge Nilsson. (Foto: TT)

Vem är ni? Vem är du som läser denna text? Hur ser ser ni ut? Eller, egentligen tänker jag nog mer på ålder än just utseende. Semidemografin om man så vill. I mitt lilla skrå av DagensPS.se är det nämligen av högsta relevans. Är ni under 30 är utmaningen monumental. Är ni som jag, det vill säga kring 40 finns hopp. Är ni äldre finns det mer än hopp.

ANNONS
ANNONS

Hand upp ni som kommer ihåg Irma. Tror faktiskt att hon för många blev mer känd som Iddes syster. Kommer ni ihåg Idde? Idde Schultz. Medlem i både Docenterna och Hovet (Lars Winnerbäcks kompband). Fiskarna i haven (1996)?  Trillade polletten ner där…? Lite elak är jag förstås, Irma Schultz hade faktiskt en rätt stor hit med Precis som du från 1991. Mauro Scocco skrev låten vilket man hör ganska tydligt, kan inte riktigt sätta fingret på det, men det är mycket Sarah (1989) över den låten. För egen del har jag aldrig diggat Mauro Scocco jättemycket, inte min tekopp helt enkelt. Har dock den största respekt för hans musikaliska CV.

Hur som helst, Irma försvann från min radar ungefär i samband med att Precis som du tonade ut från listorna. Tills att min far tipsade mig om en skiva förra våren. Det kom att bli den mest spelade skivan för min del 2016. Sånger från gläntan av Irma Schultz-Keller. En helt osannolik skiva egentligen, vet knappt hur jag skall beskriva den. Säger jag en samling visor med kyrkliga inslag är jag nog något på spåren. Nu är jag ju oerhört dålig på att ta in texter, men så mycket har jag ändå förstått att detta måste vara en halvreligiös skiva. Själv är jag inte speciellt religiös, men jag har på senare år mer och mer börjat trivas i och omkring kyrkor och kyrkogårdar. Där finns ett lugn som jag inte hittar någon annanstans. Och lite så känns även denna skivan. Oerhört roingivande. Fast jag har plågat H och övriga familjen med att köra den på fredagsdrinken hemma. En bit ifrån Marcus och Martinus som annars dominerar fredagskvällarna.

Just i detta nu lyssnar jag på Som fjärilen, och jag undrar vad ni skall tro om mig. Men jag kan inte hjälpa mig själv. Om någon av er där ute finner samma njutning av denna skiva som jag är ni att gratulera. Detta är så oerhört finstämt och vackert. Kanske finast på hela skivan är nog Låt mig inte rädas din tystnad. Alldeles, fullkomligt ljuvligt vacker.

I bet you didn´t see this coming.

I denna artikel

ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS