ANNONS
ANNONS

Börsfrossan – Trumps eller robotarnas fel?

Sedan 1987 skyller man börsras på robotar. Ska man skylla någonting på någon, skyll på Trump! skriver Dagens PS krönikör Johan Berntorp. (Foto: TT)

Sedan urminnes tider har människor sökt efter svar på varför saker man uppfattar som ologiska eller jobbiga inträffar. Man har skyllt det på synd, Gud och allt annat möjligt och omöjligt. Men börsras skyller man kategoriskt sedan 1987 på börsrobotar. Är det rimligt?

Det är naturligtvis inte ovanligt att saker och ting inte går precis som man tänkt sig. Och när nu börsfrossan slagit till på den amerikanska aktiemarknaden så söker mänskligheten förklaringar. Hur kan det vara så att en marknad som i princip inte gjort någonting annat än att stiga sedan Donald Trump tillträdde som president i USA nu faller? Stigande priser har generellt ansetts ha att göra med hans företagsvänliga hållning gentemot amerikanska storbolag. Något Trump naturligtvis tar på sig utan självkritik. När sedan vindarna vänder, ja då skyller man på börsrobotarna. Det känns inte särskilt konsekvent, eller hur?

Världen har sett nedgångar på finansiella marknader förr. Vi har haft tulpanbubblor, järnvägsbubblor, radiobubblor och IT-bubblor. Ovanpå bubblorna har vi haft krascher, IT-kraschen, 1987-kraschen, Mississippikraschen, South Sea-kraschen som lär ha ruinerat Isac Newton och så den episka och mardrömsliknande nedgången från 1929 till 1932 som raderade ut i princip hela värdet på de amerikanska börserna och ruinerade alla.

ANNONS
ANNONS

Vi kan nu ställa oss frågan om det fanns börsrobotar på 1930-talet eller under tulpanernas blomstrande tid i Amsterdam på 1600-talet. Det fanns det naturligtvis inte, men dessa marknader föll faktiskt ändå.

I alla fallen ovan har det funnits en förklaring till varför priserna stigit, en förklaring som de flesta köpt utan omsvep. Likaså har det funnits förklaringar till varför det gått ner. Frågan är om någon förklaring i nära anslutning till själva skeendet någonsin varit korrekt.

Det är utbud och efterfrågan som styr priset på en tillgång. Ibland vill många sälja och ibland vill många köpa vilket skapar ett tryck ned eller upp på priset. När man fastställt detta enkla faktum kan man ju fundera på varför folk köper och säljer en viss tillgång. Gör vi det för att alla andra gör det, för att vi måste och vill? För att vi ser ett värde?

Under finanskrisen sålde livförsäkringsbolagen, på grund av sitt regelverk, per tvång ut aktier vilket naturligtvis spädde på nedgången. Andra säljer i stor skala för att de har överbelånat sig och måste skala ner och andra för att de rätt och slätt inte vill förlora pengar.

Nä, robotarna kan ur detta perspektiv bara vara positiva. De ställer priser, vilket innebär att man från en sekund till en annan kan köpa eller sälja en tillgång till ungefär samma pris. Försvinner robotarna, försvinner likviditet. Om likviditeten försvinner är det långt ifrån säkert att priserna sjunker så stabilt med avslut på så många prisnivåer som faktiskt sker i dag. En illikvid marknad kommer att skapa gap i prissättningen och tillgången kommer att åka häxpipa i pris från en stund till en annan, men falla kommer det att göra oavsett.

Nä, jag repeterar. Fanns robotar på 1600-talet, på 1700-talet, på 1800-talet eller på 1930- och hela 1970-talet? Fanns Trump under det glada 1920-talet? Vem är orsak och vad är verkan? Att skylla på robotar är lika sunt som att proklamera att börsen gått upp för att vi har offrat på ett altare eller går ned för att vi syndat. De flesta gör nog bara klokt i att förhålla sig till vad som faktiskt sker och ha koll på sin risk utifrån det. Att skylla på det ena eller andra är bara barnsligt.

Ska man skylla någonting på någon, skyll på Trump. Media pratar ju inte om någon annan, så vi kan väl följa strömmen som alla andra vi med. Upp och ned, vart den än bär oss skyller vi på Trump, men aldrig på robotarna. För de ger oss ett pris och en möjlighet att sälja!

ANNONS
I denna artikel

ANNONS

ANNONS