ANNONS

Palmes dröm nära krasch – del 2

Olof Palmes dröm om den svenska modellen knakar i fogarna, skriver Bo Lagerquist som denna gång synar sjukvården.

Bo Lagerquist går in på djupet om varför Olof Palmes dröm om den svenska modellen knakar i fogarna. Denna gång handlar det om sjukvården. (Foto: TT)

Jag har i en tidigare artikel försökt beskriva hur den svenska modellen, i form av en stor allmänt skattefinansierad verksamhet, inte kommer att fungera framöver på grund av bland annat befolkningsutvecklingen.

ANNONS
ANNONS

1950 fanns det cirka 700 000 svenskar i åldern 65 år och äldre; 70 år senare har denna siffra tredubblats.

Folkmängd i olika åldrar 2015 och prognostiserad förändring år 2020 och 2025

Åldersklass Folkmängd
31 dec 2015
År 2020
förändring
mot 2015
År 2025
förändring
mot 2015
Antal Procent Antal Procent
Nollåringar 116 000 16 000 13,8 18 000 15,6
1-5 år 592 000 49 000 8,2 94 000 15,8
6 år 119 000 8 000 6,7 18 000 15
7-9 år 348 000 30 000 8,7 52 000 14,9
10-12 år 332 000 51 000 15,4 61 000 18,3
13-15 år 313 000 57 000 18,2 87 000 27,7
16-18 år 310 000 67 000 21,6 86 000 27,6
19-24 år 766 000 -48 000 -6,3 22 000 2,8
25-39 år 1 916 000 154 000 8 121 000 6,3
40-64 år 3 098 000 111 000 3,6 211 000 6,8
65-79 år 1 446 000 111 000 7,7 122 000 9,3
80- år 502 000 47 000 8,4 184 000 36,6
Summa 9 851 000 739 000 7,5 1 244 000 12,6

Källa: SCB Sveriges framtida befolkning 2016-2060

Beskrivningen över kostnadsutvecklingen i den tidigare artikeln var grundad på ceteris paribus, det vill säga att allt annat var lika. Du hittar artikeln här. Men allt annat kommer inte att vara lika, tvärtom är det fler faktorer som verkar i samma riktning; att kostnaderna ökar mer än intäkterna. Här följer ett viktigt exempel: sjukvården.

Det är främst tre faktorer som ligger bakom ökningen av sjukvårdskostnaderna. Den ena är den alltmer åldrande befolkningen. Kostnadsökningen fram till år 2025 förväntas vara 2,7 miljarder i enbart Västra Götalandsregionen till följd av en åldrande befolkning, detta jämfört med 2012.

Den andra är den medicintekniska utvecklingen och den tredje läkemedlens alltmer precisa möjligheter att angripa sjukdomar samt de alltmer ökande forskningskostnaderna i samband med läkemedelsframställning. En annan speciell faktor är att vissa läkemedel inte längre har samma effekt som tidigare. Antibiotika är en sådan.

Folkhälsomyndigheten har i sin rapport från 2016 bland annat framhållit  följande:

”Vår simulering indikerar att Sverige år 2024 kommer ha 40 000 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens, jämfört med dagens 14 000 fall om tidigare observerad trend fortsätter oförändrat. Om Sverige istället får en utveckling till den situation som 2014 rådde i Italien blir antalet fall istället 160 000. Motsvarande siffror om utvecklingen i Sverige blir som den var 2014 i Storbritannien, Tyskland eller Ungern blir 70 000, 60 000 respektive 100 000 fall. Baserat på den beräknade utvecklingen för var och en av de olika resistensformerna har de direkta kostnaderna dvs. de extra sjukvårdskostnaderna utöver standardsjukvård för fallen beräknats. Om vi i Sverige lyckas behålla den långsamma ökningstakt som vi hittills haft kommer de extra sjukvårdskostnaderna till följd av antibiotikaresistens uppgå till 5 miljarder kronor fram till och med år 2024. Om vi istället når en resistensnivå 2024 likt den Italien hade år 2014, skulle sjukvårdskostnaderna fram till och med 2024 bli minst 25 miljarder kronor. Motsvarande siffror, om utvecklingen i Sverige blir som den varit i Storbritannien, Tyskland och Ungern är 13, 10 respektive 18 miljarder kronor.”Ur ”Uppskattning av framtida sjukvårdskostnader till följd av antibiotikaresistens”

Den psykiska ohälsan ökar också, särskilt bland unga kvinnor i åldrarna 16–24 år. Som en följd ökar också användningen av antidepressiva läkemedel och andelen unga kvinnor som vårdas för depression. (Socialstyrelsen 2016)

I och med att vi människor blir äldre ökar sjukdomarna, inte minst de kroniska.

Fredrik Lennartsson på Myndigheten för vårdanalys skrev följande i en debattartikel 2014:

”Närmare halva Sveriges befolkning och var femte person under 20 år har minst en kronisk sjukdom. De står för en majoritet av sjukvårds- och sjukförsäkringskostnaden; cirka 80-85 procent av ett landstings totala kostnader för primärvård, öppen specialistvård och slutenvård riktas till personer som har kronisk sjukdom. En fjärdedel av befolkningen har mer än en kronisk sjukdom. Personer med minst två kroniska sjukdomar står för 50 procent av de samlade sjukvårdskostnaderna och drygt hälften av alla läkarbesök på akutmottagningar. Om vi fortsätter på samma sätt som idag kommer kostnaden för hälso- och sjukvård öka med cirka 30 procent fram till år 2050.”

LIF, de forskande läkemedelsföretagens gemensamma organisation, visar att de totala offentliga kostnaderna för läkemedel ökade med 6,48 % mellan 2014 och 2015, till totalt nästan 37 miljarder och att det blev 1.792 miljoner kronor dyrare för skattebetalarna 2015. Detta var ett trendbrott och det är framför allt nya och förbättrade läkemedel som står för de ökade kostnaderna. Äldre läkemedel blir billigare. År 2025, alltså om bara 8 år beräknas det finnas 300 000 fler pensionärer än i dag och 184.000 av dem kommer att vara äldre än 80 år. (Se tabellen i början av artikeln)

De medicintekniska framstegen är stora. Jag ska inte närmare gå in på dem här, men det räcker att nämna allt från nya metoder för scanning, ökade krav på röntgenutrustning lokalt och nya avancerade metoder för operationer för att alla ska förstå att de medicintekniska framstegen kostar alltmer.

Slutsatserna av detta är, enkelt uttryckt, att det nuvarande sättet att finansiera sjukvård och läkemedel inte kommer att vara i det närmaste tillräckligt, om vi vill behålla eller förbättra nuvarande standard på sjukvården och ha tillgång till de bästa tillgängliga läkemedlen. Vi har redan börjat urholka läkemedelstillgången genom vad som kallas kloka listan inom sjukvården, där landstingen rekommenderar mediciner som läkarna ska förskriva. En av de viktigare faktorerna i listan är priset, och det avspeglar inte alltid de senaste och mest innovativa medicinerna. Till detta skall man lägga vårdköerna, som främst är en effekt av för lite resurser redan till dagens sjukvård. Det möter nu allt fler arbetsföra genom att teckna privata sjukvårdsförsäkringar. Totalt har nu omkring 650.000 personer en privat sjukvårdsförsäkring i Sverige. Det motsvarar närmare 15 procent av de sysselsatta i åldern 15–74 år. Det finns inga tecken på minskad tillväxt i försäkringen utan den fortsätter att öka med cirka 4 procent per år. På senare tid har allt fler fackförbund och andra organisationer börjat erbjuda sjukvårdsförsäkringen som en gruppförsäkring till sina medlemmar.

I nästa artikel ska jag diskutera alternativa vägar för att finansiera de offentliga utgifterna.

LÄS TIDIGARE KRÖNIKOR AV BO LAGERQUIST:

Palmes dröm nära krasch [DagensPS.se] >

Hans Rosling är död – en ikon har gått bort [DagensPS.se] >

I denna artikel

ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS