ANNONS

Nedåt för bopriserna

888

De senaste tre månaderna har priserna på bostadsrätter i riket sjunkit med 3 procent och villapriserna med 1 procent.

ANNONS
ANNONS

Ännu är utbudet rekordstort och den ekonomiska turbulensen i omvärlden skapar en viss oro, konstaterar Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån.

I centrala Stockholm och i centrala Göteborg sjönk bostadsrättspriserna med 1 respektive 2 procent under de senaste tre månaderna. För centrala Malmö var prisfallet 8 procent.

Priset på villor gick samtidigt ned med med två procent i Storstockholm och med 3 procent i Storgöteborg och Stormalmö.

”Vi har fortfarande ett rekordstort utbud som pressar priserna samtidigt som den ekonomiska turbulensen i omvärlden skapar en viss oro. Stockholm visar en relativt stabil marknad medan Malmö sticker ut med större prisnedgångar än övriga regioner”, säger Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån, i en kommentar.

Sedan oktober 2010, när bolånetaket infördes, har bostadsrättspriserna sjunkit med 3,4 procent och med 1,7 procent på villor, enligt Mäklarstatistik.

– Föräldrar stöttar och banker, främst sådana som inte står under Finansinspektionens tillsyn, har varit frikostiga med att erbjuda blancolån, säger Peeter Pütsep, vd på Svensk Fastighetsförmedling och fortsätter:

– Det blir en dyrare månadskostnad för krediterna är dyrare än vanliga bolån.

Mäklarbranschen utesluter inte heller att bolånetaket har haft en hindrande effekt och att vissa grupper har stängts ute från marknaden.

Siffror från Mäklarstatistik visar att priset har sjunkit minst på ettor sedan oktober 2010, ned med 2,1 procent. För större bostadsrätter, som treor och fyror, handlar det om nedgångar på 7,4 respektive 10,8 procent sedan bolånetaket kom.

– Det är slående vilken liten effekt bolånetaket har haft, säger Lars-Erik Nykvist, vd på Fastighetsbyrån.

Bolånetaket infördes den 1 oktober 2010 och innebär att nya lån inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde. Bakgrunden var att Finansinspektionen (FI) ville stävja en ”osund” utveckling på kreditmarknaden och öka konsumentskyddet. Syftet var också att att begränsa hushållens skulder, som till största delen utgörs av just bolån, enligt FI.

I denna artikel
ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS