Sverigedemokraternas valfilm är obehaglig. Den spelar på vänsterpartiernas gruppidentitetspolitik, klass mot klass. Jag kommer att tänka på Roy Anderssons valfilmer för S.
Blogg Igår släppte Sverigedemokraterna sin valfilm, avsedd för TV4. Kanalen har dock stoppat visning och Sverigedemokraterna har själva anmält filmen till Justitiekanslern för att få saken utredd. Man har konsulterat jurister och är säker på att filmen inte bryter mot några lagar.
De upprörda rösterna är många. Jag misstänker att en avsikt just är att visa upp motståndarna som hysteriska liksom intoleranta och totalitära. Överorden i kritiken blir bevis på partiets martyrskap.
Själv kommer jag att tänka på Roy Anderssons valfilm 1985 för Socialdemokraterna. Jag såg den på bio och blev lika illa berörd av den. S anklagar där motståndarna för att vara svinaktigt egoistiska, likgiltiga och låta de starka trampa på de svagare.
Den gången ställdes "borgarna" mot "vanliga människor". I SD:s film ställs "muslimer" mot "vanliga människor". Grupp mot grupp.
S såg inga förmildrande omständigheter hos borgarna, lika lite som SD ser några hos invandrarna.
Människor är inte individer utan tillhör en grupp som antingen utnyttjar eller blir utnyttjade av någon annan grupp. Detta är vänsterns gruppidentitetstänkande. Politiken ska skapa rättvisa på kollektiv nivå. Individerna spelar ingen roll. För feminismen är det män mot kvinnor, där enskilda män ska betala för kollektivets historiska "skuld". För sverigedemokrater är det invandrare mot svenskar.
Den här filmen visar att Sverigedemokraterna tillhör vänstersidan i politiken.
Jag avskyr hela perspektivet där politiken låter individer enbart bli anonyma och viljelösa delar av ett kollketiv som anses antingen vara förövare eller offer i det svenska samhället.
Jag förstår inte varför röster till vänster är upprörda över SD-filmen. Den följer helt logiken i vänsterns kollektivistiska tänkande.
