Intresset för debatten kring boken Jämlikhetsanden är stort. Därför har vi bett Nima Sanandaji, som tillhörde de första kritiska rösterna mot boken i Sverige, att tydliggöra det vetenskapliga läget. Här följer hans gästkrönika.

Politik I början av året skrev jag med två medförfattare en artikel i Aftonbladet Kultur, där vi framförde att teorierna i boken Jämlikhetsanden gick emot den etablerade forskningen i fältet och att statistiken i boken dessutom var manipulerade.

Det är inte bara så att ”sambandet” mellan livslängd och inkomstskillnader skulle vara svag. Den existerar inte, utan uppstår bara om man med kirurgisk noggrannhet väljer ut ”rätt” år, urval av länder och ett ovanligt jämlikhetsmått. Med annan urval kan linjen rentav få motsatt lutning.

Kulturskribenten Dan Josefsson var inte sen att skriva en replik, där han förklarade att vi ”misskreditera[de] hederlig forskning, fördumma[de] det offentliga samtalet, och skada[de] ytterst hela den demokratiska processen i Sverige.”

Minst sagt hårda ord för att vi kritiserade den svenska vänsterns nya toppideologer Wilkinson och Pickett?

Några månader senare gav vi ut vår kritiska svenska rapport på engelska. Tillsammans med Richard Snowdon, som parallellt med oss skrivit en granskande bok som visat på samma fel i Jämlikhetsanden (nu utgiven på svenska av Timbro) publicerade vi en artikel i Wall Street Journal.

I sitt svar skrev Wilkinson och Pickett att sambandet mellan livslängd och ojämlikhet kanske inte var så starkt ändå. Intressant, eftersom Wilkinson använt tesen ”ojämlikhet dödar” för marknadsföring av sina teser under lång tid.

Vi utmanade då författarna till Jämlikhetsanden på att svara på 20 frågor – tio från Snowdon och tio från oss.

Den viktigaste fråga vi ställde var varför författarna helt missledde sina läsare, genom att framföra en tes som motbevisats i forskningen och ”glömma” att referera till att den viktigaste forskningsgenomgången i ämnet helt sågade alla deras teorier.

Det märkliga svar som Wilkinson och Pickett gav var att Nobelpristagaren James Heckmans teorier skulle stödja deras teser. Eftersom detta inte är sant ansträngde vi oss för att kontakta den världberömda forskaren (idag kanske världens mest kända ekonom, som dessutom rådgivit Obama). Han svarade att författarna till Jämlikhetsanden ”felrepresentera[de]” hans arbete.

Men vi frågade också om ”sambandet” mellan ojämlikhet och livslängd. Nu gick Wilkinson och Pickett längre än vad vi hade trott. Till vår förvåning skrev de att ojämlikhet dödar inte var en tes som de själva drev, utan hade skrivits dit av deras förläggare och översättare. Så huvudargumentet i ”forskningsboken” försvarades inte längre av dess författare?

Till detta ska lägga att vi tidigt visade på att inte bara sambanden mellan ohälsa och ojämlikhet byggde på manipulerad urval av data, utan också att siffrorna kring antal patent per invånare var helt orimligt i Wilkinson och Picketts arbete.

Hur ideologisk man än är kan man väl inte tro att USA har bland de lägsta nivåerna av patent per invånare i västvärlden, i nivå med Portugal? Wilkinson och Pickett svarade att de liksom oss använt data från World Intellectual Patent Organization – och gav sedan länk till en amatörhemsida på internet där de hämtat sin data.

Med risk för att – i Dan Josefssons ord – fördumma det offentliga samtalet förklarade vi i vår motreplik att amatörhemsidan hade helt och hållet felaktiga siffror. USA har exempelvis 20 gånger så många patent per invånare som Portugal, inte lika många.

Hur kommer det sig egentligen att Wilkinson och Pickett hämtar sin data från en amatörhemsida, och sen inte ens noterar att den är absurt fel? Ja, de tycks vara duktiga på skev urval av data, där kriteriet är att korrelationen blir som de vill snarare än att statistiken ska vara rätt.

Nu har Wilkinson och Pickett förklarat för oss att de inte tänker ta debatten längre, eftersom vi inte är forskare. DN Kultur har uttryckt att det är ett klokt val. Kommentaren är på ett plan underhållande. För Jämlikhetsandens tes – att ojämlikhet i sig skapar sociala problem, snarare än motsatsen att sociala problem och fattigdom skapar inkomstojämlikhet – är idag helt enkelt motbevisad i forskningen.

Författarna har istället startat en ideologisk organisation för att marknadsföra sina teser mot politiker, media och allmänheten. De seriösa forskarna arbetar tyvärr med sin forskning snarare än med ideologisk arbete, vilket gjort att vi och andra kritiker som Snowdon har fått ta debatten.

Men LO, Mona Sahlin, Aftonbladet kultur och DN   kultur måste förstå att deras nya favoritbok helt enkelt inte stämmer överens med forskningen. Boken har också mött omfattande kritik bland forskare. Förra året skrev exempelvis sociologiprofessorn John Goldthorpe vid Oxford:

”Wilkinson och Pickett har ingen tid för välbalanserade bedömningar. De tror att fakta som de framför visar bortom tvivel att jämlika samhällen ”klarar sig bättre”, och de är också säkra på att de har etablerat rätt förklaring till varför det är så [...] Deras tes är inte alls så säkert etablerad som de försöker ge sken av [...] den har ifrågasatts by andra ledande figurer i fältet – eff faktum som [Wilkinson och Pickett] själva kunde ha lyft fram mer. [Wilkinson och Picketts] otillräckliga, endimensionella förståelse av social skiktindelning leder till stora problem i deras betraktelse av hur kontextuella effekter skapas.”

Jag antar att slutsatsen måste vara att de seriösa forskarna – som till skillnad mot Wilkinson och Pickett inte startar politiska kampanjorganisationer – är i takt med att ”misskreditera hederlig forskning, fördumma det offentliga samtalet och skadar ytterst hela den demografiska processen”, som Dan Josefsson anklagade oss för.

För forskningen borde hålla med slutsatserna i Jämlikhetsanden – enligt bokens egna författare och dess anhängare som inte verkar ha läst den seriösa forskningen – när den istället går emot dem.

Nima Sanandaji, vd i tankesmedjan Captus

Länklista:

• Sanandaji mfl i Aftonbladet: För bra för att vara sant, 8 mars 2010
• Dan Josefsson i Aftonbladet, 16 mars 2010
• Prof John Goldthorpe: Analysing Social Inequality, 1 juli 2010
• Artikel i Wall Street Journal, 9 juli 2010
• Captus rapport: The Spirit Illusion
• Captus får stöd av nobelpristagare i debatt, 30 juli 2010
• Timbrobok: Jämlikhetsbluffen, 18 augusti 2010