Det pågår en intensiv debatt i USA om det enorma stimulanspaket på 800 miljarder dollar som kongressen godkänt efter bolånekrisen 2008 haft någon positiv effekt. Många menar att skattepengarna kastats i sjön.
Blogg Den amerikanska regeringens ekomiska politik omfattat historiskt omfattande stimulanser. USA har valt en annan väg än Sverige, som undvikit att försämra statsfinanserna genom försiktiga åtgärder som riktar sig till medborgarna istället för stora företagsstöd och öronmärkta resurser till offentlig sektor.
De kritiska rösterna har blivit fler i takt med att positiva effekter har uteblivit. Arbetslösheten fortsätter att vara hög. Samtidigt som budgetunderskott och statsskuld växer rekordsnabbt som en följd av stimulanserna.
I nästa nummer av Weekly Standard granskar man två rapporter från Vita huset, Did the Stimulus Stimulate? Den ena kom direkt i anslutning till att Barack Obama tillträdde som president i januari 2009. Då trodde presidentrådgivarna att arbetslösheten som en följd av stimulanserna skulle toppa på 8 procent och under 2010, alltså nu, sjunka ner till 7,5 procent.
I verkligheten är arbetslösheten 9,5 procent i USA sommaren 2010.
Därför har en annan rapport av ekonomerna Alan Blinder och Mark Zandi fått stor uppmärksamhet. De påstår att arbetslösheten utan stimulanser hade varit 15,7 procent. Därmed skulle stimulanserna vara värda sitt höga pris i form av ökad statsskuld.
Problemet med rapporten är att den inte utvärderar hur många som fått jobb tack vare stimulanserna. Istället har man använt en modell – just det, vår tids motsvarighet till häxformel – som bygger på att samma effekt per satsad dollar som uppmätts för tidigare anslag också gäller idag. Sedan har man summerat stimulanspaketens omfattning och multiplicerat med antal nya jobb, och därefter jämfört med den verkliga arbetslösheten för att nå 15,7 procent.
Trovärdigheten i kalkylen är minimal.
San Diego Tribune skriver i dagens ledare, Stay the course? att tecknen på nya jobb har uteblivit efter stimulanspaketen:
"President och vissa ekonomer menar att stimulanserna förhindrat en mycket värre nedgång i ekonomin. Men administrationens egna uppgifter visar att stimulanspaketet har fokuserat på att rädda offentliga tjänster, inte skapa nya jobb i den privata sektorn. [...]
Miljoner amerikaner som är utan arbete behöver hjälp – inte bara i form av a-kassa, utan nya jobb. Om den politik som var avsedd att skapa jobb inte fungerar behöver vi ledare som är flexibla nog att erkänna det – och byta kurs."
Ja, USA borde kanske titta på Sverige. Vi har inte förstört statens finanser genom att utlova stora stimulanspaket, även om vissa partier i oppositionen krävde det. Istället har resurser som frigjorts genom minskat bidragsberoende växlats ut i sänkta skatter för låg- och medelinkomsttagare i form av jobbskatteavdraget.
Det har inneburit att konsumtionen stimulerats när människor satsar sina inkomster på de ändamål man anser viktiga för den egna tillvaron. Därmed har de också blivit effektiva.
