ANNONS

Glad överraskning för träd och läsare

I år trycks sista exemplaret av det anrika uppslagsverket Encyclopedia Britannica. Första upplagan gavs ut 1768. Det är slutet på en epok – och början på en ny. Härligt.

2718

Det är inte nedläggningen av den tryckta upplagan på 32 volymer (till ett pris på cirka 10.000 kr) som är den stora överraskningen. Den var väntad. Idag står bokbanden för endast en procent av omsättningen för förlaget med samma namn. Raset kom i början 1990-talet, från 120.000 exemplar 1990 ner till 8.500 2010.

ANNONS
ANNONS

Prenumerationen av Encyclopedia Britannica online kostar 500 kr per år. Digitaliseringen och migreringen till nätet är ett fullbordat faktum.

Ska vi sörja? Nej, inte alls. Den glada överraskningen är alla glada överraskningar som utvecklingen nu erbjuder.

Jag vill se mer papper försvinna . När jag åker tunnelbana på morgonen och ser alla prassliga pappershäften, undrar jag hur lång tid det ska behöva ta innan denna hopplöst förlegade företeelse kan förpassas till historien.

Egentligen är det absurt. En journalist skriver, en layoutare gör en sida, som går till ett tryckeri som får ner layouten på papper, som häftas, körs ut och delas ut i tunnelbanan…

…för att sedan samlas in, transporteras, malas ner, bli papper igen, tryckas på, transporteras… Hur länge till ska vi hålla på med detta vansinne?

Inget är som en traditionell tidning , får jag ofta höra. Inget är som en gammal vana, är mitt svar. Och vanor kan snabbt förändras.

Jag läser Economist och Businessweek varje helg på min platta. För några veckor sedan hann jag inte. Plockade ett exemplar av Economist från en hylla i en butik i city för att snabbt se vad den innehöll. Vilken hopplöst svåranvänd och svåröverskådlig produkt.

Om plattor vore vår vana idag och vi konfronterades med en pappersversion, skulle vi såga den som i stort sett oanvändbar.

Kommer boken att försvinna? Oroliga människor får något ängsligt och stirrigt i blicken när de ställer frågan. Plötsligt har de glömt att det är konsumenterna som bestämmer vad som blir flip eller flop. Teknikutvecklingen uppfattas som en pålaga från myndigheter, som inte går att överklaga.

Böcker och magasin blir kvar, men de blir färre. Det har konsumenterna bestämt. Sedan över ett år tillbaka säljer Amazon fler böcker i elektroniskt format än på papper.

För de flesta böcker finns ingen poäng att trycka och binda in. En deckare av Marklund, Larsson eller Kepler fungerar lika bra att läsa på en platta.

Inredningsböcker, presentböcker, konstböcker, ”tea-table”-böcker med flera kommer att fortsätta att tryckas. Allt som blir vackrare om det trycks blir tryckt. Eller rättare sagt – varje gång tryck på papper tillför ett meningsfullt värde, och vi är beredda att betala för värdet, kommer det erbjudas.

Sannolikt kommer max 20 procent av dagens volym att tryckas som ”riktiga” böcker. Resten blir e-böcker.

Fördelarna med e-böcker behöver vi knappast gå in på. Allt blir navigerbart och sökbart, vi kan bära med oss tusentals böcker och så vidare. Skärmarna behöver bli litet bättre, men det är bara en tidsfråga innan de är det. Med råge. Apples retinaskärm är bara början.

Det riktigt stora lyftet är sammansmältningen med sociala mediernas gilla-knappar, taggningar och rekommendationer. Det handlar om att digitala medier börjar kunna leverera överraskningar i nya dimensioner.

Nyckelordet på årets SXSW är, enligt Mashable, serendipitet. Det är ett fint ord för en oavsiktlig upptäckt, en positiv överraskning vid sökandet efter något annat (Wikipedia). SXSW är den årliga veckan i Austin, Texas, där det nya digitala dyker upp över horisontens rundning.

Serendipitet? Nätet har numera mekanismer för att ständigt överraska oss. Och det är alla andra på nätet som bidrar med dem. Vi överraskar varandra.

Nyligen blev jag till exempel medveten om krigsherren Kony, genom en viral video. På Twitter, Facebook och Pinterest dyker ständigt nya tips upp – om prylar, fenomen och människor jag aldrig tidigare hört talats om. Det påminner om surfandet i webbens barndom.

Vi närmar oss en ideal balans mellan det förutsägbara och det överraskande. När jag söker efter något – på Google, Wikipedia eller Britannica – är den virtuella rymden förutsägbar. Samtidigt finns en area bredvid som överraskar mig, med något relaterat som jag inte hade väntat mig.

Jag kanske söker information om ett afrikanskt land, samtidigt som jag får en kontaktannons från en afrikanska som matchar min personprofil. Helt oväntat. Inte en betald annons, utan ett stycke information som hittat fram i kedjan av händelser i mina sociala medieflöden.

Jag kanske klickar, vi får kontakt och gifter oss. Helt överraskande.

Lyftet från det statiska papperet tar oss in i nya äventyr. Du läser inte en deckare ensam, utan tillsammans med hundratals andra. Vem möter du där?

Du klickar på ett ord i texten och får rekommendationer om ett resmål du aldrig själv hade kommit på. På plats leder dig gilla-knapparna i e-reseguiden till ditt drömhus vid stranden. Helt underbart.

Allt kan hända när gränserna suddas ut, när information blir fri från papprets bojor. Låt oss förlora oss i den virtuella serendipiteten.

Christer Berg är marknadsekonom och har bevakat it-branschen som trendspanare och omvärldsanalytiker sedan 1990. Idag är Christer ansvarig utgivare för nyhetstjänsterna Trendspaning.se från Dataföreningen Kompetens och DF Redaktionellt från Dataföreningen.

I denna artikel
ANNONS
ANNONS

ANNONS
ANNONS