Dagens PS

Professor: Swedbanks toppar kan få fängelse

Claes Sandgren är professor emeritus i civilrätt och styrelseledamot i Transparency Internationell. (Foto: TT)
Claes Sandgren är professor emeritus i civilrätt och styrelseledamot i Transparency Internationell. (Foto: TT)
Ola Söderlund
Ola Söderlund
Uppdaterad: 01 mars 2019Publicerad: 01 mars 2019

Det skriver rättsexperten i dag på Dagens Industris debattsida och förklarar att det handlar om flera år långa fängelsestraff.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Om det visar sig att Swedbank, som det avslöjats, ägnat sig åt systematisk penningtvätt kan konsekvenserna bli ödesdigra för de inblandade.

“Bankens ledning och annan personal riskerar flera års fängelse för penningtvättsbrott, även för tvätt som utförts i Baltikum, och skulle kunna stängas av från vissa befattningar inom banksektorn under tre till tio års tid”, förklarar Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt och styrelseledamot i Transparency Internationell i en debattartikel på fredagen i Di.

Banken kan även få sitt tillstånd återkallat, framhåller han, och en sanktionsavgift på som högst tio procent av Swedbanks omsättning kan utfärdas, vilket enligt professorn skulle innebära att sanktionsavgiften landar på ungefär 4,4 miljarder.

“Ett sådant belopp ligger långt över praxis men skulle ändå inte göra mer än ett hack i balansräkningen med tanke på att banken i fjol tjänade 21,1 miljarder kronor.”

Claes Sandgren konstaterar att banksektorn i Europa “spårat ur”, som han uttrycker det, och han berättar att 18 av de 20 största europeiska bankerna straffats med sanktionsavgifter under det senaste decenniet på grund av penningtvätt.

Han slår fast att problemet är globalt och att IMF funnit att 2.100 miljarder dollar tvättas varje år genom världens banker.

Även om USA har dryga sanktionsavgifter mot penningtvätt är åtgärderna mer blygsamma i många andra länder. I Europa är sanktionspolitikerna relativt uddlös. Det är dessutom så, enligt experten, att sanktionsbeloppen ska ses i ljuset av bankernas enorma vinster.

“Enbart de fyra svenska storbankerna tjänade år 2017 över 100 miljarder kronor och har 13 490 miljarder kronor i tillgångar, vilket gjort dem mer eller mindre immuna mot de finansiella sanktionerna”, skriver Claes Sandgren på Di:s debattsida och understryker vikten av att penningtvätt bekämpas då det skulle kunna stävja även annan brottslighet som terrorism, människohandel och knarksmuggling.

ANNONS

Han vill se höjda sanktionsavgifter (böter) för banker som sysslar med penningtvätt och avslutar med att berätta att regeringen 2014 utarbetade en strategi mot penningtvätt och terrorfinansierin. Det skulle vara önskvärt med en efterföljare, påpekar professorn i debattartikeln.

Läs även: Så stor fallskärm får hon om hon sparkas  >

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Ola Söderlund
Ola Söderlund

Mångårig journalist med erfarenhet från en rad medier. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS.

Ola Söderlund
Ola Söderlund

Mångårig journalist med erfarenhet från en rad medier. Bevakar i huvudsak börs- och finansmarknaden för Dagens PS.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS