Ett bolag som övervägde att genomföra en omorganisation innebärande uppsägningar på grund av arbetsbrist kallade till facklig förhandling. Förhandlingen kom till stånd nio dagar senare. Bolaget frånträdde därefter förhandlingarna samma dag. Har Bolaget fullgjort sin förhandlingsskyldighet?

Jessica Stålhammar I lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) finns bestämmelser om förhandlingsrätt. Förhandlingsrätten är vidsträckt och omfattar i praktiken alla inom företaget förekommande frågor. En förutsättning för att en facklig organisation skall få förhandlingsrätt är att förhandlingsfrågan rör en medlem som är eller varit anställd vid företaget och att förhandlingen rör förhållandet mellan medlemmen och arbetsgivaren. Förhandlingsrätten om uppsägningar gäller oavsett om företaget har kollektivavtal eller inte och rätten tillkommer alla fackliga organisationer.

Rätten till förhandling innebär i korthet följande:   

• Göra förhandlingsframställning om förhandling hos motparten samt ange den fråga som avses med förhandlingen.
• Ställa upp vid ett förhandlingssammanträde eller t.ex. per telefon
• Arbetsgivaren skall i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna och antal arbetstagare som skall bli uppsagda och vilka kategorier dessa tillhör.
• Den som kallas till förhandling måste ställa upp inom två veckor .
• Part är att skyldig lägga fram förslag till lösning av den aktuella frågan och lyssna till argument.
• Det finns ingen rättslig skyldighet att träffa överenskommelse vid förhandlingar.
• Protokoll ska normalt upprättas. Förhandling är avslutad när parterna är ense om det eller när part ger skriftligt besked om att han frånträder förhandlingen.

För en kort tid sedan meddelade Arbetsdomstolen en intressant dom avseende fullgörandet av förhandlingsskyldigheten. I målet skickades förhandlingsframställan från bolagets sida den 31 maj 2010 och förhandlingen hölls den 9 juni 2010. På kvällen samma dag frånträdde bolaget förhandlingarna, vilket gav intrycket av att bolaget ansåg att det ekonomiska läget var så allvarligt och att frågan därför inte behövde diskuteras ytterligare mellan parterna. Dagen därpå sades viss personal upp på grund av arbetsbrist.

Arbetsdomstolen konstaterade bl.a. följande. Hela förhandlingsprocessen har gått mycket snabbt. Den förklaring som bolaget lämnat om ekonomin var att bolagets kapital var nära att ta slut, vilket normalt inte kan ifrågasättas. Frågor om turordning och kvalifikationskrav diskuterades också vid förhandlingen men bolaget har inte mer ingående motiverat varför just de berörda anställda/medlemmarna skulle sägas upp. Det har enligt domstolens mening funnits skäl att låta fackförbundet diskutera dessa frågor med sina medlemmar och därefter återkomma med eventuella synpunkter till bolaget. Genom sitt förfarande anser domstolen att bolaget inte ingått i sakliga förhandlingar med fackförbundet i dessa frågor. Domstolen utdömde därför 35 000 kr i allmänt skadestånd till fackförbundet (rättsfallet AD 2012 nr 2).

Jessica Stålhammar är advokat och delägare i den affärsjuridiska advokatbyrån Gärde Wesslau. Hon är arbetsrättsspecialist med lång erfarenhet av processföring och rådgivning i ämnet till både företagare och privatpersoner.