Lasse Rogner från Halmstad ger oss hopp om mänskligheten. På ett osedvanligt omtänksamt sätt räddade han julen för chefredaktören med familj.
Jesper Carlson Jag känner inte Lasse Rogner. Jag har aldrig ens träffat honom.
Men ändå finns han juset den här julen någonstans i mitt hjärta.
Först lite bakgrund:
Min fru och jag bestämde oss för att vi i år, så gott det nu går, skulle undvika att köpa en massa onödiga leksaker åt barnen i jul - prylar som av erfarenhet ändå bara blir liggande någonstans i en garderob.
Det är inte något moraliskt ställningstagande - barnen kommer att få klappar så att det räcker och bli över! Men det är ett krasst konstaterande. Hur mycket pengar man än lägger på "fina" leksaker så är det ändå det där förbannade hårspännet eller läppglanset för nio och nittio från H&M, som till slut blir favoriten!
I stället för att köpa en femtioelfte julklapp från leksaksvaruhuset lade min fru åtskilliga timmar på att gräva fram fotografier från våra döttrars första tre respektive sex levnadsår. Till långt in på nätterna, och med växande frustration, lyckades hon till slut ro projektet i hamn och resultatet blev två fantastiska (rosa) fotoböcker, som beställdes på nätet med minsta möjliga marginal för att hinna fram i tid till jul.
Men något gick snett. Vi väntade och väntade men inga fotoböcker kom.
Den 20:e började vi ana oråd och den 21:a började vi misströsta. Hade allt slit varit förgäves? Skulle vi trots allt tvingas ge oss ut i den ångestframkallande julhandeln, på jakt efter onödiga leksaker som skulle stoppas in i en redan överfull garderob??
Men så den 22:a december - dan före dan före dopparedan och just som vi skulle ringa och börja skälla på Fuji Direkt - kom så överraskningen.
Och den levererades av Lasse Roger - min nya hjälte!
I ett egentillverkat kartongpaket frankerat med frimärken för 50 kronor låg tjejernas fotoböcker, tillsammans med en handskriven lapp:
"Hejsan,
Tyvärr kom detta paket till vår dotter i hennes namn, så hon öppnade det. Jag har pratat med Fuji Direkt om vad jag skulle göra, dom sa att jag skulle skicka tillbaka det. Men då får ni ju inte det till Jul så jag sa att jag skickar det till er och det skulle gå bra!
Vänliga hälsningar,
Lasse Rogner
God Jul.
PS. Om det är något ang. paketet ring mig. DS"
Vad ska man säga?! Är det inte lite en smula fantastiskt!
De allra flesta hade nog valt att - någon gång i januari - irriterat tejpa igen paketet och på sin höjd skicka tillbaka det till fotobutiken med en syrlig lapp om att "detta minsann inte var något JAG hade beställt".
Men inte Lasse Rogner. Mitt i den värsta julstressen tog han sig tid att sätta sig i kö till nätutikens kundtjänst, övertyga Fuji Direkt att paketet inte gick att skicka tillbaka och sedan blixtsnabbt bege sig till posten och skicka paketet tvärs över Sverige för att det skulla hinna fram till jul.
Jag tycker att Lasse Rogner är en hjälte!
DN-krönikören Bengt Ohlsson är i fredagens DN på Stan inne på samma spår, om än med en annan vinkel. Han berättar om hur han i centrala Stockholm bevittnar en sliten "a-lagare" falla ihop och börja blöda i huvudet. Hans första reaktion är att gå därifrån.
"Men redan efter några steg är det som om jag hejdas av en osynlig vägg. Som om någon nyper tag i nackskinnet på mig och säger: Nu djävlar skärper du dig. Och jag stannar och vänder tillbaka", skriver Bengt Ohlsson.
Fler och fler personer tillskyndar och frågar om "a-lagaren" behöver hjälp. Någon annan sträcker fram en pappersnäsduk - en annan tar upp sin mobiltelefon.
"Någon ser till att stoppa blodflödet, någon annan frågar om han har ont någonstans, någon tredje ringer ett nödsamtal. Jag borde väl avsluta den här krönikan med ett ”God Jul”, för säkerhets skull kursiverat. Men i stället vill jag citera ett lämpligt stycke ur Bibeln, närmare bestämt Matteus, fjärde kapitlet, åttonde versen: Nu djävlar skärper du dig", skriver Ohlsson i Dagens Nyheter.
Bengt Ohlsson och han medhjälpare är precis som Lasse Rogner också hjätar.
De har inte skapat fred på jorden och inte löst bansvälten i Afrika. Men om fler tänkte som dem skulle jorden trots allt bli en lite bättre plats att bo på.
Så tack, Lasse - nu djävlar skärper vi oss!
