Har du drabbats av julhetsen ännu? Julen, denna kärlekens och hoppets högtid, representerar för de flesta stress och köphysteri. Tänk om man kunde göra julen mera meningsfull och mindre stressig? Och klimatsmart på köpet. Det går, och det känns kanon.

Catarina Rolfsdotter-Jansson En del älskar julhetsen, med berg av julklappar och ett överflöd av mat. Men för de flesta innebär nog upploppet fram till julafton stress och ett varierande mått av avsmak för konsumtionsklimaxen.

Jag har funderat över detta sedan i tioårsåldern, när jag en julaftonsnatt inte kunde somna för att jag inte kunde hålla allt jag fått i huvudet och känna tacksamhet för alla julklappar jag fått. När jag väl började köpa julklappar själv blev det ofta antingen sådant jag gjort i slöjden, eller när jag blev äldre prylar jag köpt i Världsbutiken, eller en prenumeration på en schysst tidning eller tidskrift.

Hemma hos oss står min man och jag som tur är eniga. Vi köper i stort sett inga julklappar, bara till barnen och då med eftertanke. De får ofta pengar, som de behöver under våren till fika, bio och annat för tonåringar livsviktigt. Eller så får de eko/Rättvisemärkt- producerade prylar eller något de verkligen behöver, som ett par skridskor till åttaåringen. Inga Bratz-dockor kommer över tröskeln, inga fler gulliga örhängen eller annat som de har högvis av redan.

I år får mormor, morfar och farmor en konsertupplevelse med barnbarnen – Star School-konsert - som stöttar ett aidsprojekt i skolorna i Sydafrika. Det känns gott och gör gott. Guldkanten blir en present med något som man ändå konsumerar, som läcker Rättvisemärkt kryddblandning, ekologisk lyxig hudkräm eller choklad. Känslan av att ge är ju härlig, och dubbelt så härlig om klappen har andra mervärden. Presentkort på massage eller hudvård är andra hållbara och omtänksamma klappar. Inte en ful morgonrock eller onödig ljusstake till.

Julmaten hos oss är ekologisk i så hög grad som möjligt, köttet på julbordet skippade vi för 20 år sedan. Det brukar bli läckra gratänger, sallader, vegetariska korvar och köttbullar och goda patéer. Massor med goda ostar, frukt, nötter och choklad. Ett mål är att kasta så lite mat som möjligt, vilket är en utmaning i juletider. Ekoöl och ekoviner finns det ju många goda att välja mellan.

Eftersom jag inte gillar julpynt blir det inte någon större konsumtionshets där heller. Farmors fina julduk, halmpynt och barndomens julkrubba känns helrätt.

När julklapparna öppnats är det enkelt att sortera kartong och hårdplast för sig och det brännbara omslagspappret för sig, så känns det också bättre ur klimatsynpunkt. I dessa dagar med så starkt klimatfokus är alla strån som dras, eller rättare sagt inte dras till stacken värdefulla. Den renaste energin är ju den som inte behöver produceras. Därför är jag noga med att inte låta lampor stå och brinna i onödan och släcker julgran och adventsstjärna när vi inte är hemma.

Till mina barns förskräckelse funderar jag på att helt skippa julafton hemma och istället ägna dagen åt någon form av samhällsinsats istället. Ska kontakta Röda korset, kanske kan man servera julmat för hemlösa några timmar under julhelgen? Julen handlar ju om kärlek och hopp, och det känns viktigt att barnen får smaka på den känslan och inte bara slita upp paket.

Uj, vad det låter präktigt. Men det känns kanon.