Går det att hävda upphovsrätten till en samling ettor och nollor? Det kan avgöra om distribution av piratkopior är laglig eller inte. Högaktuellt är annars jättarnas slagsmål om geoplatserna. Hårda tag är att vänta.

Christer Berg Medan jag beskar fruktträden häromveckan kom jag att tänka på en outforskad aspekt av distribution av piratkopior. Jag vet inte om det var ett inslag i radio om ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement) tidigare på dagen eller den befriande känslan att skära bort döda grenar som triggade.

I en värld av ettor och nollor, vad är det upphovsrätten skyddar?

Nästan allt så kallat innehåll är idag digitaliserat, vilket innebär att det består av en mängd bitar som är ett eller noll. Denna mängd bitar får inte kopieras och spridas utan upphovsrättsinnehavarens tillstånd.

Vi tänker oss att vi har en sådan här mängd av bitar framför oss, som om de körs genom en mp3-spelare återskapar Robyns låt "Don't Fucking Tell Me What To Do". Robyn har upphovsrätten och bitarna får alltså inte distribueras utan hennes tillstånd.

Men vad skulle hända om Annie Leibovitz tog en bild som komprimerad till jpeg fick exakt samma kombination av bitar som Robyns låt? Visst är det extremt osannolikt, men vad skulle det innebära juridiskt? Om mängden bitar tolkas som mp3 blir de Robyns låt, om de tolkas som jpeg blir de Annie Leibovitz foto. Vem begår ett upphovsrättsligt brott mot vem om de kopieras?

Vi kan också tänka oss att det är en amatörfotograf som tagit bilden och lagt upp den på nätet fri att använda för alla. Kan Robyn stoppa detta?

Det kan ju tyckas vara så extremt osannolikt att resonemanget är meningslöst. Men vad händer om vi tänjer lite på förutsättningarna. Om bitmängderna är nästan lika, men ändå tillräckligt lika för att både höras som låten och   ses som bilden?

Precis när jag sågat av en lite större gren, började två horn växa fram i pannan.

Kan detta sättas i system? Med lite modifieringar skulle Robyns låt kunna se ut som en abstrakt målning. Jag kan fult och försåtligt hävda att det är ett konstverk skapat av mig, inspirerat av Jackson Pollock.

Jag sprider sedan mitt verk till hela världen. Alla som laddar hem kan se det som en jpeg-bild. Tolkat som mp3 bild det Robyns låt… Alternativt kan jag utgå ifrån en film, låt säga The Matrix. Den duktigt stora jpeg-filen blir filmen när den tolkas som mpeg. Ajaj, kreativa hackers kan säkert bygga effektiva verktyg för detta.

Upplägget skiljer sig väsentligt från kryptering, torrent och så vidare. Jag hävdar nämligen upphovsrätten till verket som bitarna representerar. Håll med om att det är lite fascinerande. Nu finns förstås aspekten om uppsåt med i sammanhanget, så om det är lagligt eller inte blir en knepig bevisfråga.

Poängen här är inte att uppmana till brott, utan att visa hur de digitala möjligheterna så i grunden har förändrat förutsättningarna för skapande och tillgänglighet – och att de juridiska ramverken behöver genomgå en motsvarande stor förändring.

Även veckan som gått är full av frågetecken.

Affären som ställer frågor. Intel köper McAfee för 7,68 miljarder dollar. Vad ska en chip-tillverkare som säljer processorer till it-pryltillverkare göra med ett säkerhetsföretag som säljer virusskydd till användare? Två helt olika affärsmodeller, på olika platser i förädlingskedjan.

McAfee beräknas omsätta närmare 15 miljarder dollar i år, så rent affärsmässigt är det säkert en bra affär. Men hur passar affären in i Intels strategier?

När Intels Vice President Renee J. James intervjuades i CNN blev svaret lite luddigt att säkerhet är viktigt framöver. Uppkopplade datorer kommer att finnas i alla prylar och säkerheten är en förutsättning för denna expansion. Säkerhet blir ett tredje ben som gör ny teknik användbar, vid sidan av prestanda och access.

Här finns en antydan om att algoritmer för säkerhet kommer att byggas in i kommande processorer. Har McAfee teknik för detta? Knappast. Antivirusleverantörernas främsta tillgångar är maffiga kundbaser och förmågan att spåra hot i tid. Det sistnämnda går att köpa på marknaden till lägre pris än 7 miljarder dollar och kundbasen saknar värde eftersom det handlar om framtidens uppkopplade prylar. Märkligt.

Analytikern Ashkok Kumar ( Rodman & Renshaw ) pekar ut en annan aspekt på affären i ett uttalande till Cnet. Konkurrenslagar begränsar Intels utrymme för uppköp av bolag och det här är ett av få områden där de kan expandera.

Vad tror du Intel har för plan med McAfee?

Jättarna snubblar. Vi får väl hoppas att produkten inte hamnar på IT-kyrkogården. Även bolag med stora resurser har fått känna av svidande motgångar den senaste tiden. Nättidningen NetworkWorld har kårat årets stora misslyckanden. Här är några av dem.

Google Wave – det blev ingen våg

Google Gears – offrades för satsningar på HTML 5

Microsoft Courier Tablet – det går inget bra för draken på nya marknader

Microsoft   Kin – ännu ett misslyckande att ta sig in på mobilmarknaden

Xbox Live Servce – äsch, motigt värre för Steve Ballmer

Blackberry Curve 8900 – Apple och Android-lägret tar öve

Lala – en streamad musiktjänst som köptes av Apple och lades ner

EMC:s Atmos-moln – första stora molnet att gå i graven

Duke's Usenet – har du talats om?

Red Hat Exchange – stängt för öppen marknadsplats

Apache Beehive – vem saknar?

I våras gjorde BusinessWeek en benchmark mellan Apple och Google, med anledning av att konkurrensen mellan bolagen hårdnat. De hittade svaga punkter i själva källan till framgången. Finns någon mer än Jobs på Apple som kan komma med nya idéer? Kan Google tjäna pengar på något annat än sök?

I det sammanhanget är det intressant att fråga sig vad Microsoft har tänkt tjäna pengar på i framtiden. På de heta tillväxtmarknaderna för smarta mobiler, appar och läsplattor har Ballmer misslyckats med alla satsningar. I alla fall hittills. Han hårdsatsar nu på molnet Azure, som sannolikt blir en stor framgång. Problemet är bara att det än så länge saknas en vinnande affärsmodell.

Facebook, ett bolag som lever på riskkapital, utmanar nu Google, som beräknas göra runt 7 miljarder i vinst i år. Om satsningen på Places lyckas kan Facebook till slut hitta en plattform för spännande affärsmodeller. Och då kan kartan ritas om, trots skillnader i resurser.

Men Google har nya kort i rockärmen. De är väl kanske främst avsedda att stärka positionen gentemot ett sargtacklat Nokia, som har skruvat upp sisun och har ännu vassare kart- och navigeringstjänster på gång.

Höstens kanske mest spännande konferens. Föreläsare från båda bolagen medverkar och presenterar nyheter på Location Based Boom. Vill du vara med på nästa stora miljardmarknad, bör du vara på plats den 5 oktober i Stockholm.

Christer Berg är marknadsekonom och har bevakat it-branschen som trendspanare och omvärldsanalytiker sedan 1990. Idag är Christer ansvarig utgivare för nyhetstjänsterna Trendspaning.se från Dataföreningen Kompetens och DF Redaktionellt från Dataföreningen.