Nu kommer hybridmolnen, som blir plattformen för nästa generation datacentrer. Teknikskiftet kan ge radikalt flexiblare it-resurser – för dem som omfamnar utvecklingen. Det är öppna molnleverantörer som öppnar för lyftet.
Christer Berg Att it-branschen genomgår en historisk transformation är det nog ingen som har missat. Datormolnen kommer att förändra dagens it-arkitekturer i grunden. Till slut blev drömmen om ”it på kran” verklighet.
Frågan är inte om utan snarare: hur mycket moln blir det? Transformationen har knappt hunnit börja, förrän evolutionen är inne i nästa fas. Nu kommer hybridmolnen.
Redan idag finns flertalet så kallade publika moln, som byggs och driftas av branschens jättar – Azure från Microsoft, EC2 från Amazon, Atmos från EMC och App Engine från Google. På gång är moln från HP och Sun (Oracle).
De publika molnoperatörerna står för it-kraften och infrastrukturen. Det är bara att hälla in applikationerna och köra. Visst låter det utopiskt, men det är faktiskt dagens sanning. Utbyggnadstakten för de publika molnen ligger på sådär ett par tusen servrar i veckan.
Innebär det att alla verksamheter kommer att skrota egna serverhallar och kasta sig in i molnen? Naturligtvis inte. Det nya paradigmet kommer snarare att flytta in i verksamheterna.
Parallellt med utbyggnaden av de publika molnen, blir nämligen tekniken tillgänglig för att bygga interna så kallade privata moln. Det är en idealisk arkitektur för it-drift.
Microsoft håller än så länge på sin hemliga variant av serverprogramvaran för att bygga moln, men IBM och Sun levererar allt du behöver.
Hybridmolnen är ett naturligt nästa steg – en sömlös integration mellan privata och publika moln. Fördelarna är oemotståndliga. Nästa generation datacentrer kan tillhandahålla en närmast obegränsad elastisk it-kraft utan plågsam investeringsångest.
Med hybridmoln blir verksamheter också mindre känsliga för haverier hos publika molnoperatörer. Många verksamheter behöver dessutom molntjänster som de publika molnoperatörerna inte är intresserade av att tillhandahålla. Dessa kan utvecklas för de privata molnen och göras nåbara från de publika.
Säkerhet är en annan viktig aspekt. Känslig information kan låsas till det privata molnet, vilket är en legal förutsättning för vissa tillämpningar (till exempel bokföring, personregister, sjukjournaler).
En annan betydande fördel är den nya dimensionen av komponentisering, integration och flexibilitet. Publika moln kan erbjuda i princip omedelbar integration med tjänster från partners i värdenät – förutsatt att dessa också finns i som molntjänster. Med sömlösa hybridmoln förverkligas den snart 30 år gamla drömmen om lättillgänglig återanvändning.
Hybriderna leder därmed till flexiblare it-avdelningar med förutsättningar för radikalt kortare ledtider i utvecklingsprojekt. Verksamheter som utnyttjar idén med öppen utveckling baserad på öppen källkod kan dessutom förverkliga drömmen om gränslöst stora utvecklingsteam.
Banbrytare för hybridmolnen är just några företag med öppna produkter, bland andra Eucalyptus och Enomaly. Koden är öppen – leverantörerna kammar hem på tjänster och support.
Eucalyptus drar nytta av etablerade de facto-standarder för moln, främst Amazon Web Services. Produkten är ett lager API:er som emulerar Amazon Web Services. Det innebär att samma applikationer kan köras både i privata moln och på till exempel Amazons publika EC2
Enomaly har varit på banan lite längre än Eucalyptus och erbjuder en mogen produkt med dokumenterad framgång – Elastic Computing Platform (ECP). Det är en virtualiserad miljö för moln som kan integrera flertalet privata och publika moln. Här ingår allt från lastbalansering till ett virtualiserat datacenter.
Låter det här som drömmar uppe i det blå? Sannolikt blir det förstås friktion mot den hårda verkligheten även för hybrider, men den är värd att ta för att växla ut fördelarna.
När får ditt företag elastiska it-resurser?
Christer Berg är marknadsekonom och har bevakat it-branschen som trendspanare och omvärldsanalytiker sedan 1990. Idag är Christer ansvarig utgivare för nyhetstjänsterna Trendspaning.se från Dataföreningen Kompetens och DF Redaktionellt från Dataföreningen.
