Den 12 februari träffas riksdagsledamöter och vd:ar från IT- och telekomföretag för att köra en speeddating. Kommer tycke att uppstå? Här är en checklista till vd:arna för att stämma av förutsättningarna.

Christer Berg Speeddatingen är ett initiativ av riksdagsledamoten Eliza Roszkowska Öberg och Dataföreningen. Detta är den första datingen i en serie av flera under våren.

Det blir snabba och smidiga möten på plats där varje möte varar i fem minuter. Under en timme hinner deltagarna knyta minst 10 nya kontakter.

Det behövs. Förhållandet mellan det utrymme IT-frågor får i riksdagen och den betydelse IT har för samhälle och tillväxt är i obalans. Det är i alla fall Dataföreningens uppfattning.

Bättre kontakt mellan riksdagsledamöter och ledare i branschen är en bra start för en ny fördjupad dialog. Riksdagsledamöter kan få en bättre inblick i en av Sveriges största branscher och branschens vd:ar en ökad insikt i hur lagstiftarna tänker.

Under en speeddating är det viktigt att snabbt kunna läsa av varandra. Finns förutsättningar för ett lyckosamt förhållande? Vad saknas för att få relationen att fungera? Hur kan vi gå vidare?

Här är en checklista till vd:arna att ta med sig.

1. IT:s betydelse för samhället
Är riksdagsledamoten medveten om vilken betydelse IT har för att samhället ska fungera? Utan IT stannar Sverige – och det är ingen slogan från en PR-byrå. Utan IT kollapsar i stort sett all aktivitet i vårt avlånga land. Det går knappt att köpa en Toblerone, inte ens på statens bekostnad. Vad betyder det för politiska beslut runt säkerhet, regleringar och investeringar?

2. IT:s betydelse för tillväxten
Vi har byggt vår välfärd med skog, malm och verkstadsindustri. Ska vi ha fortsatt välstånd behöver vi nya tillväxtområden. Sverige har utmärkt sig som ett ledande IT-land, men tempot och initiativet verkar ha kommit av sig. Är det ett hot mot vår välfärd? Ser riksdagsledamoten IT som nästa tillväxtmotor, eller är det fortfarande ammoniakfabriker som gäller?

3. IT:s storlek som bransch
Känner riksdagsledamoten till hur omfattande dagens IT-sektor är?

Enligt flera beräkningar står tjänster och produkter inom IT och telekom för över 15 procent av BNP och 25 procent av tillväxten.

De samlade IT-budgetarna ligger 180 miljarder kr. De svenska programvaruföretagen, som lever på att utveckla och sälja IT-system, omsätter cirka 30 miljarder kr per år. I produkter som kylskåp, bilar, telefoner, industrirobotar och kreditkort finns miljoner rader kod. Idag går 80 procent av uppskattningsvis 100 miljarder kr utvecklingskostnader i svensk industri till utveckling av programvara.

Enligt Näringsdepartementet stod IT- och telekombranschen för 12,5 procent av Sveriges exportintäkter 2004.

Anser riksdagsledamoten att de statliga forskningsanslagen är rätt fördelade?

4. Bygger vi rätt infrastruktur i Sverige?
Utbyggnaden av bredband är en uttjatad fråga, men ändå lika aktuell. Först med ett rikstäckande bredband värt namnet kan tillväxtskapande tjänsteutveckling komma igång på allvar. Trots att mobilt bredband expanderar kraftigt, finns det fortfarande många platser ute i landet med sega uppkopplingar. Jag har själv ett torp i Småland, 5 km in från E22:an, där det knappt ens går att använda mobilen.

Ligger riksdagsledamoten vaken om nätterna och grubblar över hur Sveriges infrastruktur ska kunna moderniseras för att motsvara 2000-talets krav?

5. Är IT-infrastrukturen tillräckligt säkrad?
Vet riksdagsledamoten vad "molnet" är? Under 2008 fick datormolnen sitt genombrott. Över 1000 servrar installeras nu varje dag i gigantiska datorhallar runt om i världen. Datormolnen innebär ett paradigmskifte för leveransen av IT, som nu alltmer börjar likna till exempel elförsörjningen.

Eftersom elförsörjningen är samhällskritisk, är den hårt reglerad med bland annat krav på säkerhet och leveranskapacitet. Har lagstiftarna uppmärksammat att datormolnen blir en lika samhällskritisk resurs som el? Eller att samhällskritisk information kan hamna varsomhelst runt om i världen?

6. Hur säkrar vi kompetensförsörjningen?
Känner riksdagsledamoten till att vi har en alarmerande kompetensbrist på arbetsmarknaden? Där vi har goda förutsättningar att växa, saknar vi tillgång till kompetens – där förutsättningarna för tillväxt ser dystra ut, har vi ett överskott. Har riksdagsledamoten en plan för att säkra behovet av kvalificerad arbetskraft?

7. Hur ska vi överbrygga den digitala klyftan?
Två miljoner svenskar står utanför e-samhället. Vi är på väg att få en digital underklass som inte kan utnyttja väsentliga samhällstjänster. Känner riksdagsledamoten till initiativen e-Medborgarkortet och Den digitala trappan?

8. Blir vi världsbäst på e-förvaltning nästa år?
Mats Odell har lovat att vi ska få världens bästa e-förvaltning 2010. Det är ett rejält IT-projekt, milt uttryckt. Häromdagen lämnade flera kommuner in en protestlista mot att projektet står still. Vet riksdagsledamoten om att ett vanligt skäl till att stora IT-projekt misslyckas är att man inte har användarna med sig?

9. Bör staten satsa på öppen IT?
Bör medborgarna i förlängningen av offentlighetsprincipen ha rätt att se den kod som behandlar offentligt information? Ska myndigheter och kommuner fortsätta låta skattepengar gå till kostsamma licensavgifter för sluten programvara? Hur ser riksdagsledamoten på Öppen källkod?

10. Ska Sverige satsa på Grön it?
EU-kommissionen har stora visioner om hur IT ska bidra till att bygga ett grönare samhälle. Det handlar inte om strömsnålare servrar och liknande, något som kommissionen förutsätter att marknadskrafterna tvingar fram. Snarare ska nya IT-system reglera uppvärmning av hus, el-distribution, stadsbelysningar och en massa annat för en optimerad energiförbrukning. Är Sverige med på banan?

Lycka till!