Catarina Rolfsdotter-Jansson Bilder av plågade gäss stör nattsömnen på dunkudden och får många att rata sköna dunjackan. Säkert är det fler än jag som någonstans undrat över hur det går till när dunet hamnar i de produkter som ska värma oss. Själv har jag inte frågat hur, bara intuitivt inte köpt dunprodukter.
Det räcker såklart inte. Vi konsumenter måste våga ifrågasätta hur det vi köper är tillverkat. Ju fler kunder som frågar desto större blir trycket på butikskedjor och leverantörer att redovisa och i bästa fall även genomgå så strikta kontroller att de kan få miljö- eller etiska märkningar.
Vem frågar var pälsen på dunjackornas kragar kommer ifrån? I många välkända märken kommer den från hund. Flås djuren levande står raggen upp bättre i kragen. Hur går det till när skinnet i våra skor och skinnjackor garvas med tunga kemikalier? Har man som jag sett filmer där arbetarna vadar i kembad med frätt hud är det inte lika lätt att köpa nya stövlar. Men eftersom fler och fler efterfrågar denna typ av kunskap ökar nu utbudet av vegetabiliskt garvat skinn, som i skomärket El Naturalista, eller i konstläder som i märket Happy Cow. Själv köper jag skinnplagg på second hand, så långt kan jag kompromissa med mina värderingar.
Hur ska vi då agera som konsumenter när nu insikterna om snusket och gifterna även inom matindustrin hamnar på löpsedlarna tack vare boken ”Den hemlige kocken” och dess efterföljare? Jag har sedan länge skrivit och förespråkat så ren mat och rena produkter som möjligt, givetvis ekologiska när det finns. Då slipper man fundera på kemikalier eller konstiga tillsatser.
Några ämnen att undvika i maten är. (Hitta de produkter du vet inte innehåller dem så slipper du stå och lusläsa varje gång du handlar):
Smakförstärkaren glutamat. En aminosyra som finns naturligt i vissa livsmedel, men som i konstgjord form kan ge migränanfall, halsbränna och viktproblem. Finns ibland annat i buljong, chips och färdigmat.
Industriellt framställda transfetter. Orsakar inflammationer i kroppen och kopplas samman med hjärt-kärlsjukdom. Benämns ofta ”delvis härdat fett” i innehållsförteckningar och finns bland annat i kakor, godis, buljongtärningar och färdigmat.
Sukralos. Ett ganska nytt sötningsmedel. Misstänks kunna leda till en mängd hälsoproblem och passerar reningsverken och påverkar ekobalansen i havet.
AZO-färger. Var tidigare förbjudna i Sverige, men kom tillbaks när vi gick med i EU. Finns i läsk, godis och snacks och kan ge svåra allergiska reaktioner.
Aromämnen. Består av mer än 20.000 kemiska ämnen och används för att skapa en syntetisk arom.
Vi (läs matindustrin) har sedan 50-talet manipulerat vår mat för att öka industrins marginaler och vår tid att titta mer på TV. Att laga med råvaror och kärlek som förr har delvis fått en revival, men ibland tror jag mest att det gäller överklasshem och helger. Återta köket och låt era barn lära sig att hacka och riva, krydda och smaka av. Slit dem från TV-spelen och låt dem stå för middagen. Ren mat och ren glädje till middag!
Och glöm inte att fråga vem som har sytt den jacka du köper. Fler och fler kan faktiskt berätta var och hur, och ibland till och med ge dig namnet på sömmerskan, som svenska märket Dem Collective.
