Krönika Vi blir fler i städerna och fort går det. Stockholm upplever en kraftig befolkningsökning och Storstockholm passerade tvåmiljonerstrecket förra året. Den nuvarande infrastrukturen har varit och är en lösning med hög kapacitet.

Samtidigt är det svårt för politiker och företagsledare att motivera prishöjningar, människor fortsätter att planka på tunnelbanan och det är problem att få in böter. Det är också ett känsligt system, som resenärer fått erfara de senaste åren med upprepade förseningar. Kända problem är stora förändringar i och med privatisering och därmed fler aktörer och ett ökande resande i kombination med bristande underhåll.

Hur ska alla få plats och hur ska alla kunna transportera sig?

De flesta städer når en kulmen för sitt etablerade transportsystem då detta inte längre är tillräckligt och man kan då välja en av två strategier – antingen att bygga ut befintligt nät, eller att tänka i helt nya banor. Paul Furher är en forskare som ägnat tid åt hur framtidens storstäder behöver vara utformade för att skapa ett hållbart samhälle – både socialt, ekonomiskt och ekologiskt – och vad vi behöver göra för att få detta till stånd.

Vissa behov är gemensamma, som bostad, mat, omvårdnad, försörjning, polis och skolor. För att allt ska fungera behövs ett system där transporter går snabbt och säkert. Enligt Furhers omfattande undersökning för hur Stockholm kan se ut år 2050, en minst sagt komplex uppgift att ta sig an, är det troliga att staden antar en av tre möjliga infrastrukturer – antingen att 1) staden växer organiskt med en stark stadskärna med tågförbindelser till mindre kärnor som förgrenar sig, eller att 2) staden växer längs med järnvägspåren, alternativt att 3) man anlägger helt nya områden med mindre låghus och området växer systematiskt.

Bärande för alla alternativ är att ett väl fungerande system för kommunikationer kommer att vara avgörande för ett hållbart och lönsamt samhälle. Människor kommer att spendera mer tid på resande fot, i synnerhet med kollektivtrafik. Utmaningen med en växande stadsbefolkning och ett fungerande transportsystem är alltså varken ny, unik eller oväntad. Men det krävs ett nytt sätt att tänka och vem ser till att det händer?

Trafik i Mälardalen (TiM) är ett samverkansorgan för trafikbolagen i Mälardalen vars syfte är att underlätta för resenärer. TiM kommer med all säkerhet att ha en viktig strategisk roll för hur det kollektiva resandet utvecklas inom regionen. Så v ad händer i kollektivtrafiken just nu? Vilka förändringar kommer vi att se i höst?

Enligt Klas Bringert, koordinator på TiM, är exempel på nyheter inom TiM och trafikbolagen i Mälardalen en ny typ av studentbiljetter. SJ kommer också att lansera nya biljettautomater med ett bredare utbud av månadskort för regionala resor. SJ har också en egen mobilapplikation på gång och ett nytt ombordkoncept, SJ Infotainment – mer relevant information och underhållning under resan. Genom att till exempel kunna streama filmer inom tågets lokala nätverk ska både bandbredden och utbudet av digitala tjänster öka ombord. Utöver att resan ska gå snabbt och lätt är det just information och underhållning som efterfrågas och det ska på så vis bli lättare att göra en användbar stund av sin resa.

Eftersom stadsregionen växer kommer det troligtvis att bli mer efterfrågat att kunna resa obehindrat över länsgränser och att lätt kunna byta transportmedel. TiM kommer därför att lansera en ny biljettyp senare i höst, TiM 24, för obegränsat resande inom 24 timmar. Framtidens biljetter kommer troligtvis att utvecklas i parallella spår, dels då plaskorten inte fått genomslag förrän de senaste åren och dels då mobiler kommer att spela en allt viktigare roll.